Johanna Lundgren

Är det något jag har lärt mig så är det att livet har sina svackor, vilket har varit ett faktum för mig på senaste. Det har funnits stunder där livet varit som sand och bara runnit genom fingarna på mig. Det har kommit tillfällen då jag tappat andan och fått chippa efter luft eller skräckslagen fått göra saker jag aldrig trodde att jag någnsin skulle få uppleva. Jag har också fått chansen att testat människans förmåga att hålla sig vaken och chockerades över resultatet, med högst två timmars sömn om knappt det i två månaders tid. Att vandra som en levandedöd utan varken föda eller sömn bara för att kunna förstå sin mänsklighet blev från overklighet till vardag. Det fanns stunder då jag verkligen förstod att jag bit för bit försvan vilket fick mig att ifrågasätta om han där uppe verkligen existerade? Det krävs väldigt mycket för att få mig att tvivla men önskan byttes ut mot ren fakta och jag stod naken framför sanningen. Jag insåg hur sårbara vi verkligen är när det väl kommer till kritan, och jag hade kommit dit. När jag tillslut bad på min bara knän efter hjälp förstod jag att ingen mer än jag själv kunde göra det.

Det gäller att kunna resa på sig och hålla huvudet högt, att kämpa trots att det knappt finns något kvar att kämpa för. Det gäller att kunna resa resa på sig trots att benen viker och fortsätta andas trots att luften tagit slut. Det gäller att fortsätta framåt även fast vägen försvunnit för länge sedan, det gäller att kunna gå vidare trots att vägen är plågsam och lång. Efter regn kommer solsken, även om livet har sina svackor har de även sina toppar för vem har sagt att livet ska vara lätt? Det gäller att kunna se det som en prövning, något som alla upplever någon gång i livet förr eller senare.

Det finns ett mycket passande ordspråk för detta som min morfar alltid bar med sig. Ett ordspråk som har fått följa med mig vart jag än varit och fått gå igenom. Något som jag alltid tänker på när livet svackar och saker blir tufft.

"Var inte rädd för mörkret,
Ty ljuset vilar där"


Det gäller att kunna se det fina i livets svåra stunder, för annars kommer man aldrig att orka. För det finns inget ont som inte för med sig något gott